Länstidingen Östersund:
"Where my dreams grow"
Betyg: 4
(EW)
Jag har alltid i det tysta beundrat dem som på olika sätt lever sin dröm. Kanske för att jag själv under hela mitt liv aldrig varit någon stor risktagare eller äventyrare. 27-årige Erik Wennergren är nog den totala motsatsen jämfört med mig i samma ålder.
Det är kanske därför som jag får rysningar av vansinnigt fina öppningsspåret "The meadow" och blir ännu en gång oerhört medveten om att livets klocka tickar allt snabbare i "You ain't getting any younger"?
Via 60- och 70-talsbaserad blues och rock i lokala band som The Suspcious Leftovers och Hindenburg så har livssökaren med rötterna i Undersåker grundat med ytterligare ett musikaliskt uttryck från de förflutna på sin andra soloplatta.
Men folkgenren med uptempoavstickare mot rock, pop och country har alltid varit lika tidlöst rätt och kvalitén och personlighet hänger självklart ihop med avsändaren. De två ovanstående nämnda låtarna tillsammans med "Leave this body", "Everything must pass", "Free me" är excellent och finstämd folkpop som vårdar arvet från Nick Drake, Tim Buckley, Ian Matthews, Duncan Browne, Elliot Smith med fler.
Eriks sång är känslofull och medmusikerna Erwin Marklund, Fredrik Björns, Stina Wahlen, Markus Eriksson och Björn Lundström ramar in det hela med stil.
En majoritet i min egen generation, om de nu skulle lyssna på plattan, tycker säkert att Erik är en vilsen flummare utan kontakt med verkligheten.
Men förmodligen skulle världen bli så mycket bättre om alla levde efter budskapet i avslutande punk och new wavefärgade "Orange".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar